Förvirrad

Jag är förvirrad. Väldigt förvirrad t o m. i min hjärna och i mitt hjärta hade jag ställt in mig på att leva ensam. Separation.

Men så kommer jag över ett tweet. Var in på min mans sida och såg att han postat ett tweet om ett nyårslöfte. ”To be a better husband and father 2010” stod det.

Nyårsafton var mysig och allt fungerade perfekt. Vi delade på matlagning och disk. Hade mysigt med tjejerna. Allt kändes bra liksom.
Imorse när jag vaknade kände jag ångest. Jag är så jäkla rädd att allt ska bli till skit igen. Så rädd att jag inte vågar glädjas av att det funkar… just nu.

Så jag sa det. Jag berättade hur jag kände. Om min rädsla. Sen vart det inget mer sagt. Alls. Så läste jag tweetet. Som han postat efter jag sagt hur jag kände.

Jag vet inte vad jag vill!!!! Ska man behöva fundera över om man älskar varandra?
En del av mig vill vara ensam. Vill få friheten att ta mina egna beslut, spendera mina egna pengar, spara och leva för mig själv och mina barn.
Den andra delen av mig vill leva tillsammans med min man för barnens skull. För hans familjs skull. För hans skull.
Jag hör ju hur det låter! Jag ser vad jag skriver. Jag skulle ju göra det JAG vill och ändå tänker jag på alla andras bästa.

Maya sa igår morse: ”Mamma, ska de vara hemma idag?” Ja, svarade jag. ”Ska pappa också vara hemma idag?” Ja, svarade jag. Hennes ansikte sken upp som en sol och hon sa ”Så vi ska vara hemma tillsammans hela familjen!!”
Det skar i mig som knivar. Det gjorde så ont så ont.

Frågan är om han kan göra mig lycklig. Det är allt jag vill. Känna glädje och lycka i min vardag. Se varandra i ögonen och känna kärlek för varandra. Bli glad av att göra den andra glad.

Varför är det så svårt…?

Annonser

1 kommentar

Filed under Hemmaliv

One response to “Förvirrad

  1. När man är mitt i livet som du är, har så mkt om dig o kring dig, kan det vara svårt att hitta några känslor över huvudtaget, du behöver lugn och ro, utan krav, för att kunna hitta dig själv igen, om det är med eller utan din man, svårt att säga, men du behöver hitta hem till ditt själv, för kärlek bara är, och finns hela tiden, det är hur man vågar, orkar låta den finnas hos sig som är problemet tror jag.
    Jag har varit i denna situation oxå, med barnens far, dt gick inte att rädda tyvärr, o nu efter så många år ser jag att dt var det rätta, för jag var för vilsen. Hoppas du får tid och ork att hitta tillbaka till den tjej som bor i ditt hjärta, som är du! det kan ingen annan göra, *varma kramar* /Moniqa

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s